Intervju med Sylvain Cachard inför OCC i UTMB 2026: «Som ett barn framför julgranen»
Fransmannen Sylvain Cachard (HOKA och ALLTRICKS) är en av favoriterna i OCC, som startar i morgon klockan 8.15 från Orsières i Schweiz. Grenoblesonen är tillbaka i rätt form vid rätt tidpunkt efter en tuff säsongsinledning, där en fotskada tvingade honom till fyra månaders uppehåll. Det onda förde något gott med sig: allt pekar nu åt rätt håll för Cachard, som slutade 17:e i loppet 2024 och ställs mot ett mycket starkt startfält över 60 km och 3 500 höjdmeter. Intervju direkt från Chamonix.
Sylvain, i vilket mentalt och fysiskt skick kommer du till Chamonix inför OCC i UTMB 2026?
Jag mår bra, även om den första delen av säsongen var tuff. När man är skadad kan man inte springa, och man har ont från morgon till kväll. Även om jag har andra saker i livet är det ändå härligt att kunna springa varje dag och göra det man vill. Så sedan mitten av juni, när jag kunde börja springa igen, har det verkligen varit en njutning.
Jag är alltså inne i en bra period och har rätt sinnesstämning inför OCC. Sierre-Zinal gjorde mig väldigt gott, med en tolfteplats. Det var ett bra test, kan man säga, för att se var jag stod när det gäller tävlingsfarten. Nu gäller det att följa upp det. Resultatet i Sierre-Zinal gav mig mycket självförtroende och gjorde också att jag fick bekräftelse på att träningen hade fungerat.
Tror du att du kan göra bättre ifrån dig än 2024?
Sedan Sierre-Zinal har träningspassen varit väldigt lovande. Jag har gjort några riktigt bra rundor med en kompis hemma i Chartreuse. OCC är både något jag känner respekt för, eftersom det blir 60 kilometer mot världens bästa, och något jag ser fram emot. Det ligger inte riktigt i min natur att vara så ambitiös, men jag befinner mig i ett läge där jag vet att allt har fungerat bra. Jag känner mig lite som ett barn framför julgranen. Det finns paket där, men jag vet inte vad de innehåller. Samtidigt har jag fina känningar, sådana som jag inte haft på länge.
Hur kommer du att lägga upp loppet?
Som ett långt tempolopp. Man brukar säga att trail är en masstart, men alla kör egentligen mot klockan. Man tävlar bara mot sig själv. Det är inte som ett cykellopp. Jag tänker verkligen hålla min egen fart, och jag har gjort tillräckligt många pass för att känna till den och kunna kontrollera den. Om jag lyckas hålla den hela vägen borde det kunna leda till något riktigt bra. Jag ska göra mitt eget lopp och njuta så länge kroppen tillåter det.
Efter Sierre-Zinal brukar du få en svacka. Blir det inte så i år?
Nej, för vanligtvis går jag in i Sierre-Zinal som ett huvudmål. Så var det 2023 och 2024. 2022 var Sierre-Zinal inte särskilt viktigt, eftersom EM väntade. Därför kom jag till OCC lite på halvfart efteråt. 2025 var det VM, som fortfarande är mitt främsta lopp hittills ... jag blev nia individuellt. När jag siktar på en tävling lyckas jag alltid prestera bra. I år gjorde jag väldigt lite formtoppning inför Sierre-Zinal, eftersom det egentligen inte var något mål. Nu har jag däremot inte gjort någonting på tio dagar, och det börjar bli långtråkigt.
Du brukar säga att du bygger dina lopp mer på intentioner än på resultat. Vad betyder det?
När man är ensam i bergen finns det inget som betyder mer än intentionen. Man tänker inte på resultatet. Jag tror att det är nybörjarens misstag att tänka på resultatet framför allt annat. Och i det här startfältet i OCC är det få som gör det misstaget, eftersom vi alla är erfarna idrottare. Ingen vill ge upp sin plats, och inga pengar i världen kan mäta sig med den insats vi kommer att lägga ner i morgon, till 200 procent.