Så väljer du rätt trailskor

I traillöpning, precis som i alla löpdiscipliner, spelar skorna en central roll i löparens utrustning. De är den enda utrustningsdel som har direkt kontakt med underlaget, som ofta är ojämnt och ibland riktigt krävande. Sten, lera, gräs, rötter, damm, grus och asfalt: variationen på stigarna är en av traillöpningens främsta kännetecken. Skotillverkarna försöker möta löparnas behov genom att specialisera modellerna och samtidigt fylla dem med allt fler tekniska lösningar.

Innan vi går igenom de olika valkriterierna är det viktigt att förstå att det inte finns ett enda idealiskt par som passar alla. Alla löpare är fysiologiskt unika, med olika fotform, vikt och löpsteg. Dessutom skiljer sig träningen åt när det gäller frekvens, underlag och distanser, och alla har sina egna preferenser. En modell som känns perfekt för en löpare kan upplevas obekväm av en annan. För att hitta paret som passar dig bäst just nu, med tanke på att både preferenser, träning och fötter kan förändras, finns det ändå några egenskaper som är värda att undersöka.

Kriterium 1: komfort

Det här är den absoluta prioriteten. Det värsta en löpare kan råka ut för är att få ont i fötterna. Redan vid provningen ska skon kännas genuint bekväm runt foten. Det finns dock undantag: vissa modeller kan kännas ganska stela i början eller ge skav under de första passen, för att sedan mjukna och bli mycket bekväma. Men det är ovanliga fall som du behöver kunna identifiera, bland annat genom tester i specialiserad press eller erfarenheter från personal i fackbutiker.

Kriterium 2: stöd och passform

En viktig egenskap hos en trailsko är hur väl den håller foten på plats. Foten måste ha viss rörelsefrihet för att kunna arbeta naturligt, men den ska inte glida fram och tillbaka eller från sida till sida. På teknisk terräng leder bristande stöd till instabilitet och osäkerhet, i värsta fall till en stukning. Skons fit (bredd och form) och snörningen avgör hur exakt passformen kan justeras. Snörsystem som Salomons Quicklace® eller Boa® gör det möjligt att finjustera passformen utan att snörningen slackar under loppet. Optimalt stöd håller foten tryggt på plats, ger säkra och precisa fotisättningar utan att klämma åt.

Kriterium 3: grepp

Greppet kommer från det som brukar kallas grip, alltså dobbarna på yttersulan och deras täthet, form och placering. Ju djupare dobbarna är, desto bättre grepp får de i lera, medan lägre dobbar oftast passar bättre på torrt underlag. Även självrensningen är viktig, alltså hur väl sulan släpper ifrån sig lera. En sula som samlar på sig jord tappar greppet och blir dessutom en rejäl extra vikt att bära runt på.

Kriterium 4: fäste

Det här är avgörande på våta underlag. Fäste handlar om sulans förmåga att hålla på blöta ytor, till exempel en regnvåt klippa. I butik är det svårt att testa den egenskapen, men tester i specialiserad press kan ge vägledning. Löpare som huvudsakligen springer på skogsstigar med få stenar och begränsad halkrisk gör klokare i att fokusera på komfort och grepp än på fäste.

Kriterium 5: skydd

Traillöpning i bergsmiljö utsätter löparen för underlag som ibland är riktigt hårt mot fötterna. Skorna behöver då vara förstärkta för att ge tillräckligt skydd. Springer du regelbundet i bergen finns det flera delar av skon som förtjänar extra uppmärksamhet:

• Tåskyddet framtill, ofta en plastförstärkning av varierande tjocklek

• Förstärkningarna på sidorna, ofta i form av en plastbeläggning

• Hälkappan, som vanligtvis är ganska styv

• Sulans tjocklek och dämpning, som avgör hur mycket underlaget filtreras bort

En trailsko behöver inte vara en bulldozer, men den ska låta dig ta dig fram över ett stenfält utan att du behöver vara rädd om fötterna vid varje steg. Hur mycket skydd du behöver beror på din löpning. Lättsprungna leder och skogsstigar kräver inget omfattande skydd.

Kriterium 6: dämpning

Det här är ett av de mest personliga valen. På trailskomarknaden finns allt från minimalistiska modeller (barefoot) till maximalistiska (oversize), kolfiberplattor, kolfiberstavar, gel, luft och superelastiska skum. Tillverkarnas tekniska lösningar är så många att det är lätt att gå vilse. Ett råd: spring inte efter trenderna, utan utgå framför allt från vad du själv föredrar.

Löpare som vill känna underlaget tydligt gör klokt i att välja en relativt låg dämpning. Den som däremot vill känna sig mer isolerad från marken kan föredra mer dämpning eller en sko som filtrerar bort mer av underlaget. En låg dämpning kan också dölja terrängen nästan helt. Studs, smidig eller trög rullning, mjuk eller fast landning: var och en måste själv hitta det som fungerar bäst. Ju fler modeller du provar, desto lättare blir det att ringa in dina preferenser. Testa gärna flera par med olika egenskaper och känn efter hur de förändrar löpningen.

Kriterium 7: drop

Drop är höjdskillnaden mellan häl och framfot. Den minimalistiska rörelsen förespråkar noll drop för att främja ett naturligt steg, där foten ligger plant som när man springer barfota. De flesta trailskor har dock en drop på mellan 4 och 8 millimeter. Förutom att känslan blir annorlunda innebär låg drop att vadmuskeln och hälsenan sträcks mer. Var försiktig om du är känslig där. Oavsett hur du springer ska en övergång till lägre drop ske gradvis, under flera veckor eller till och med månader.

Blanda inte ihop drop med stack. Stack anger sulans höjd under hälen, alltså avståndet mellan foten och marken. Måttet omfattar yttersula, dämpningsskum och innersula. Det går alltså utmärkt att ha noll drop och samtidigt hög stack.

Kriterium 8: vikt

Trails skor väger ofta mer än landsvägsskor eftersom de är mer förstärkta. Samtidigt försöker tillverkarna, precis som inom många andra discipliner, hålla nere vikten. Massa längst ut på armar och ben, oavsett om det gäller fötter eller händer, ökar energiförbrukningen. Vikten kan absolut vara ett legitimt urvalskriterium, men den bör inte vara helt avgörande. Prova, känn efter och bilda dig en egen uppfattning utan att stirra dig blind på siffran på vågen. Ibland känns en modell lättare trots att den faktiskt väger mer än andra.

Kriterium 9: storlek

På ojämna stigar rör sig foten mycket inne i skon. I nedförsbackar glider den framåt i tåboxen. Den som någon gång har gjort misstaget att välja en för liten storlek vet vad det innebär: utan extra utrymme blir tånaglarna snabbt svarta. Generellt rekommenderas att välja en storlek större än vanligt, så att det finns tillräckligt med plats framtill och tårna skyddas från de små upprepade stötar som nedförslöpning kan orsaka.

Observera att storlekar, även om de i teorin är universella, varierar mellan olika märken. Prova alltid skon innan du köper den och testa både storleken över och under den du tror är rätt. Då kan du jämföra och välja den som verkligen passar bäst.

Kriterium 10: pris

Priset kan vara missvisande. Den dyraste skon är inte alltid den som passar bäst, håller längst eller presterar bäst. Samtidigt är priset förstås ett centralt urvalskriterium, särskilt för den som inte har obegränsad budget. Priserna på löparskor har stigit tydligt de senaste åren, inte minst efter den spektakulära utvecklingen när kolfiberplattor slog igenom. Men kom ihåg att den mest tekniskt avancerade skon inte automatiskt får dig att springa snabbare.

Flera stora sportkedjor har byggt upp gedigen kompetens inom trailskor och erbjuder riktigt intressanta modeller till konkurrenskraftiga priser. Passa också på att utnyttja reorna och håll utkik efter begagnade par på annonssajter. Var dock noga med skicket, eftersom skummet i sulan bryts ned snabbt.