Att springa i kyla: bra eller dåligt för hälsan?

”Ska du verkligen springa i den här kylan? Du är ju inte klok, du kommer att bli sjuk, och det är verkligen inte bra att anstränga sig i sådant väder!” Mammas eller din partners välmenande råd bygger säkert på en önskan att skydda dig från den fruktansvärda fara som vintern utgör för din lilla, ömtåliga kropp. Men de har inte särskilt mycket stöd i verkligheten. För den som inte ägnar sig åt utomhusidrott kan det kännas riskabelt att ge sig ut och ta i under vintern, men kylan är inte den fiende som många tror.

Kyla, ja, men hur kallt måste det vara?

”Kylan i våra delar av Västeuropa är inget problem, eftersom den inte är extrem”, säger Guillaume Millet, doktor i träningsfysiologi och expert på ultradistans. ”Problemen börjar först under −15 °C.” Sådana temperaturer är ovanliga i Frankrike och berör därför mycket få idrottare. Den som bor i bergen kan möta dem, men även där är de sällsynta. I våra delar av Västeuropa innebär den kyla vi normalt utsätts för alltså ingen verklig hälsorisk.

Kylan är ett skenproblem

När vi utsätts för kyla anpassar sig kroppen för att hålla temperaturen runt 37 °C. Det kallas termogenes.

• De ytliga blodkärlen drar ihop sig, så kallad vasokonstriktion, för att minska blodflödet och begränsa värmeförlusten

• Hjärtats syrebehov ökar, samtidigt som musklerna får mindre blodtillförsel.

• Vi börjar huttra och hårstråna reser sig för att skapa ett tunt lager varm luft mot huden

• Andningen och urinproduktionen förändras

• Energiförbrukningen ökar

Alla dessa reaktioner ingår i kroppens strategi för att alstra värme trots besvärliga väderförhållanden. Varför skulle vi då begränsa den fysiska aktiviteten, när själva ansträngningen hjälper kroppen att producera värme? ”När man springer blir man snabbt varm. Den enda försiktighetsåtgärden är att skydda händer, fötter och huvud”, säger Guillaume Millet.

I praktiken ska man alltså inte ge sig ut i snö eller minusgrader i shorts och T-shirt. Klä dig i stället rätt för att hålla dig lagom varm, utan att stapla så många lager att du börjar svettas överdrivet mycket. Den bästa tumregeln för hur mycket du ska ha på dig under vintern är att känna dig lite frusen när du lämnar hemmet och under löpningens första tio minuter. Fryser du lätt kan du starta med ett lager för mycket och ta av det så snart du blir överhettad. Använd handskar, mössa eller pannband och bra strumpor.

När det gäller den ökade energiförbrukningen på grund av termogenesen är den dessutom mycket liten: den står bara för 5–10 procent av den totala energiförbrukningen i vila. När vi springer stiger kroppstemperaturen, och då slutar kroppen huttra och lägger inte längre extra energi på det. Den ökade energiförbrukningen kommer i stället från själva träningen, inte från termogenesen. Att träna i kyla är alltså inget problem, tvärtom!

Upprepade hårda pass i sträng kyla kan vara ett verkligt problem

Utöver de extrema förhållanden vi redan har nämnt, temperaturer under −15 °C, kan upprepade ansträngningar i kyla bli skadliga för hälsan. ”Ett problem som kan uppstå är när idrottaren regelbundet tränar i kyla, som längdskidåkare och skidskyttar gör”, förklarar Guillaume Millet. ”Många längdskidåkare använder faktiskt Ventoline för att behandla astma som utlösts av återkommande träning i kyla.”

Lungorna är det organ som utsätts mest när luften är kall och torr. En lösning är att andas genom en ”mask”, till exempel en buff som dras upp över näsan. Löpare som ofta utsätts för kyla, särskilt den som bor och tränar i bergen året runt, har mycket att vinna på att använda en sådan strategi.

Så bortsett från extrema förhållanden eller särskilda träningsupplägg är kyla inte alls så farlig som gamla föreställningar, och din ständigt oroliga mamma, vill göra gällande. Med rätt kläder går det utmärkt att springa tryggt hela vintern i Frankrike, så länge du också ser upp med andra faktorer, som blankis, som kan leda till några smärtsamma akrobatiska nummer!